En tuff snabbdistans!

I går var det dax för min andra halvmara för året, vaknade på morgonen och var sjukt nervös. Onödigt det skulle ju bara vara ett träningslopp, springa tävling bara för att få erfarenhet och en genomkörare av kroppen.
Jaja, mantrat efter att jag hämtat nummerlappen blev, bara träning bara träning. Lyckades lugna ner mig och bestämde mig för att sätta mitt mål på 1,35-1,40. Det gick bra öppnade första 10 km på ca 44 min, sen efter ca 12-13km gick det tyngre och avlsutade nog i 5 min tempo. Lyckades dock lägga av en rökarspurt sista 200m och plocka ett par placeringar för skoj skull!
Tiden blev 1,34,53 helt ok. Trodde att banan skulle vara mer lättlöpt men många kurvor och små knixiga stigar slet på en asfaltråtta som mig. Annars ett mycket roligt lopp utan trängsel och bra arrangerat.
Mest nöjd är jag med att jag hade disiplin att inte stressa i början även om jag nog hade kunnat öppnat långsammare och kanske haft lite mer krafter på slutet. Fick ändå ett kvitto på att min träning har gett resultat och att jag är i bättre form än jag trodde...
Berlin kanske blir en angenäm upplevelse.


Fullt ös, eller?

Har tränat riktigt bra sista två veckorna. förra fredagen blev det dessutom distansrekord då jag sprang 34,5 km. Det var segt men ändå inte för jobbigt. Lyckades dessutom ta det väldigt lugnt första milen vilket är ovanligt för mig.
En liten motgång kom i helgen då jag fick känningar i hälsenan/vaden när jag sprang och var därför tvungen att avbryta mitt planerade lång pass efter 13 km. Men nu känns det bättre och får försöka köra lite mer spinning denna veckan så att fötterna får vila fram till lördag.
Då är det nämligen dags för min andra hlavmara för året, Prinsens minne i Halmstad står på schemat. Blir nog mer ett tufft träningspass och min plan är att hittat ett tufft/skönt tempo första halvan och sedan ev köra på sista biten om en bra tid finns inom räckhåll. 1,35-1,40 känns väl rimligt, men om kroppen känns magisk satsar jag nog på att persa!!
Berlin närmare sig snabbt, men jag känner mig lite lugnare nu när jag fått igång träningen  och jag längtar redan efter att få spring 42 km genom Berlin, ska bli riktigt sköj.

Lata dagar i solen...

Har fuskat i sommar, jättemycket, fast jag har haft det väldigt mysigt med Signe och Carolina. Men nu är det dax att köra igång på riktigt igen äta rätt, träna mer, mycket mer om Berlin ska bli en trevlig upplevelse.
Jag har hamnat i en sorts mysharmonistämmning i kroppen då jag istället för att riva av ett träningspass och sedan känna mig nöjd har lyckats fördriva tiden på annat sätt och helt plötsligt har dagen försvunnit. Det enda negativa med det är att jag lagt på mig några extra kilon! Så nu är det hårdträning och äta och dricka (inte så mycket vin) bra som gäller.
Har även hunnit med en tävling i sommar också Varbergsloppet som var en galet varm tävling, hade hoppats på sub 40 men fick nöja mig med ett blygsammare PB 41,28 lyder mitt nya. Förutom värmen var det en trevlig tävling som jag kan tänka mig att springa någon mer gång.
Har en väldigt konstig löpstil på bilderna från Varbergsloppet. Vrider överkroppen mycket och på vissa bilder har jag sträckt benet vid isättningen, inte bra och något som stör mig.
I morse började nystarten vägde in på 74,2 kg, sprang ett distanspass, 11km i 5 min tempo, hemma innan fru och barn hade vaknat, det är så det ska vara, man vill ju inte missa något!

RSS 2.0